En alldeles underbar eftermiddag

Den här våren har på många sätt varit hektisk. Min närmaste chef slutade vid årsskiftet och sen dess är vi några mellanchefer som fått mer ansvar, plus att vi fått en ny närmaste chef. (Hon var tidigare min chefs närmaste chef, så vi tog bort ett chefsled helt enkelt.)

Tillsammans är vi sex personer i en grupp som kallas redaktionsledningen. Vi träffas varannan vecka och diskuterar och beslutar om allt som rör redaktionen på sikt, det vill säga budget, rekrytering, utbildning av medarbetare, redaktionella satsningar etc.

Vi är ett bra gäng och vi har hittat en bra form för arbetet, men det känns som vi alltid har tidsnöd. Alltid är det någon som känner sig stressad och sitter på nålar.

I går hade vi våravslutning. Under eftermiddagen besökte vi olika ställen i naturen, ett stenbrott med viltlevande guldfiskar, vi spanade på sälar som låg och solade sig, besåg orkidéer och lite annat. Picknick och fika utomhus blev det också. Vi hade en sagolik tur med vädret. Lite kyligt, men ändå rätt så mycket sol och inget regn. Vi avslutade med afterwork på en pub där vi åt hamburgare (ingen öl, vi skulle ju köra hem sen).

Framför allt hade vi tid att prata, prata, prata. Prata om tidningens utveckling, diskutera personalfrågor, men även lära känna varandra lite mer privat, och prata gamla minnen och anekdoter från tidningen.

Från början till slut en absolut awesome eftermiddag och kväll Kom hem vid tio, men det var det värt.

Har inte time-outat färdigt

Det fortsätter snurra på i 190 knyck. I går reste vi till Malmö (40 mil t.o.r) för att träffa kirurg och tandläkare. Lillasyster är född med läpp-, käk- och gomspalt och snart är det dags för operation igen. Vi kom hem halv sex och då åkte vi direkt på grillkväll med Lillasysters klass, och sen var vi hemma igen halv nio. Någon löpning efter det blev det INTE.

I morse vägrade Lillasyster kliva ur sängen. Först läger lördag-söndag och sen Malmöresa och grillkväll. Nu var det nog tyckte hon. Så jag ställde fram klockan en halvtimme, avbokade skoltaxin, och ringde och sa till skolan att vi blir lite försenade. Sen körde jag henne till skolan så hon var där kvart över åtta. På så sätt gav jag både henne och mig en lugnare start på dagen.

I dag är det aktiviteter med kollegor hela eftermiddagen som avslutas med after-work i kväll. Så det blir ingen löpning i kväll heller. Så jag fortsätter time-outa ett tag till. När det tillkommer saker så måste man välja bort andra saker. Punkt.

Tog en paus – igen

Jag tänker inte påstå att jag ramlat i diket, jag gav bara mig själv lite time-out fredag-söndag. Jag har ätit pannkakor, potatisgratäng, lite smågodis, popcorn, glass, choklad, limpmackor, och bullens varmkorv med bröd.

Inga stora mängder alls av någonting – och det är en seger i sig!

Motion har det inte heller blivit, så några sju mil blev det inte den här veckan. Men det jag har gått/sprungit är bra nog

Helgen har gett mig så mycket energi. Jag har umgåtts med Lillasyster och fem snart-klasskompisar till henne från särskolan och två andra mammor. Det är så skönt att inte behöva förklara och agera ”tolk” utan bara låta henne vara precis som hon är med människor som känner henne väl.

Hennes bästa kompis och hennes mamma var också med, och de andra barnen är några år äldre men har tidigare gått i hennes klass. De delar upp särskolan i åk 0-3, 4-6 och 7-9. Till hösten börjar Lillasyster 7:an. Vart tar åren vägen?

Sen vi kom hem har jag legat i solen och känt mig euforisk medan jag läst om Loreen. Nu är jag nyduschad och ombytt och väntar på Mors dag-middag.

I morgon springer jag igen – men idag njuter jag bara

Idag får det bli en vilodag

Känner mig väldigt sliten i hela kroppen efter gårdagen och trött i skallen efter en hel arbetsvecka. Så det blir ingen kvällspromenad. Det får bli en vilodag i stället.

Jag ska resa bort lördag-söndag men jag tar med mig löparkläderna ifall det finns ett bra tillfälle att springa en sväng. Annars blir det löpning på söndag kväll i stället.

Man ska lyssna på kroppen och inte idiotpressa sig. Då är risken stor att man blir skadad. Ikväll ville benen ligga ner helt enkelt

8,86 km på 1:00:06

Ikväll blev det fyra varv på tvåan i Bastasjö. Den är lite längre än 2 km så totalt blev det 8,86 km på en timme. Bästa tiden i år

Första varvet är alltid värst – hela kroppen protesterar. Andra varvet sprang jag lite intervaller, det är kul och jobbigt. Tredje varvet gick av bara farten, och fjärde varvet sprang jag mest för att komma upp i en timme. Jag behöver vänja kroppen vid att springa en timme. Och har man väl kommit ut är det lika bra att passa på, tycker jag.

Min målsättning är att klara Malmömilen på 60 min. Jag tänker göra mitt allra bästa fast jag känner mig i sämre form än i fjol vid den här tiden. Jag väger 8 kg mer också, och det påverkar säkert.

Å andra sidan sprang jag första milloppet först i mitten av juli då, och då fick jag tiden 1:05, och det är mitt personbästa. Så den tiden vill jag verkligen klara – eller rättare sagt, den tiden SKA jag klara.

Så gick det med den rundan

Skulle bara vila en halvtimme vid sjutiden, men somnade som en gris och gick upp först nu halv tio. Nu är det mörkt ute.

Ja, ja, jag behövde nog det. Har tokstressat hela dagen. Har haft tusen bollar i luften samtidigt på jobbet, har knappt andats stundtals. Skulle ”bara” göra en grej i sista minuten så jag fick springa till bilen i kilklackar, ajaj.

Idiotkörde alldeles för snabbt och sladdade nästan in för att hämta Lillasyster prick halv fem, sen vidare till affären, hem och bada och tvätta håret på Lillasyster, laga middag, äta.

Nu när jag skriver det fattar jag att jag slocknade som ett urblåst ljus när jag la mig på sängen för att bara ”blunda lite”. Och att somna som en stock är alltid ett sundhetstecken! Att inte kunna sova är ett ohälsotecken.

Ännu ett trevligt tillbehör

Till familjen lagar jag alltid någon variant på potatis, pasta eller ris till middag. Själv äter jag det inte, så jag håller mig till grönsaker som tillbehör. Det funkar bra.

Coleslaw (fint skivad vitkål, fraiche, majonäs och senap) är en favorit, men den tar ju lite tid att göra – och den tar snabbt slut. Vanlig sallad, tomat och gurka orkar jag inte fixa dagligen. Plus att det innehåller mest vatten och det mättar inte så bra.

Andra tillbehör jag varierar mellan är ugnsrostad kålrot, morot, palsternacka, rotmos, palsternacksmos, kokt blomkål, wokgrönsaker eller smörstekta morötter med vitlök (mums).

När det ska gå snabbt blir det ofta fryst broccoli som jag kokar i micron. I dag gjorde jag en ny blandning som gick nästan lika snabbt: finrivna morötter, rödlök och kidneybönor.

Gott och mättande, och det jag gjorde räcker till lunch och middag i morgon också. Så det kommer jag att göra oftare

6,43 km på 55 min

Grönvita slingan i Bastasjö är verkligen najs. Lite stock och sten och trädrötter att hoppa över och zickzacka mellan är bra träning. Det finns inget bättre underlag att springa på än väl upptrampade skogsstigar enligt min mening.

I dag tog vi det lugnt jag och min kompis Å eftersom hon fortfarande har problem att få luft. Det gjorde absolut ingenting. Ibland är det skönt att inte pressa sig. Jag har inga problem att varva springandet med gång, utan jag börjar lätt springa igen efter en stund när benen fått vila lite. Det största problemet med att gå i skogen är alla mygg och flugor. Springer man så viftar man bort dem lättare i alla fall.

Tillsammans med lunchpromenaden kom jag upp i 9,5 km i dag, men jag har ju lite tillgodo sen i går. I morgon blir det kvällspromenad igen, med eller utan Storasyster i släptåg.

Nu är det sommar på riktigt!

När syrénen blommar så är det sommar – oavsett vad kalendern visar. Det är ännu en av mina favoritblommor

Efter lunchpromenaden blev det en favoritlunch också: Keso, kallrökt lax, avocado och citronpeppar. Enkelt, lätt att äta i värmen, och supergott!

9,3 km på 1:35:40

3 km på lunchen räcker inte om man ska snitta på en mil om dagen. Minst 7 km var planen att promenera i kväll. Ljuvligt sommarväder, som gjort för shorts och t-shirt Fick sällskap av Storasyster och 1,5 timme och 9,3 km senare är vi båda nöjda, och lite trötta i benen.

Det är alltid skönt att ligga på plus i början av veckan, för man vet aldrig vad som händer senare i veckan. Sju mil ska jag få ihop innan jag går och lägger mig på söndag kväll. Om jag så ska springa 2 mil på söndag kväll! Är det utmaning så är det

Vad det gäller klagandet har jag fått lyssna en del på Storasysters gnäll om ont i benen och håll, men själv brukar jag normalt se det positiva i det mesta som händer.

Trots 26 grader varmt i dag har jag inte ens gnällt över värmen. Jag konstaterade bara att jag var felklädd i mina långa jeans. Imorgon blir det lättare outfit för värmen ska tydligen bestå ett tag. Härligt