Just another WordPress.com weblog

Arkiv för maj, 2014

Börjar andas morgonluft

Ikväll mailade jag ett vandrarhem om boende när jag och Lillasyster ska till Astrid Lindgrens värld i Vimmerby i mitten av juli. Och jag kollade upp billigt boende i Köpenhamn sista helgen i augusti för mig och Storasyster. Inte bestämt mig än dock. Storasyster fyller 17 år den 6/9 och då springer jag Tjejmilen, så en Köpenhamnsresa och kläder för en tusing blir min present till henne helgen innan.

Jag har verkligen behövt dessa fyra lediga dagar, faktiskt helt off i tanken på jobbet. Jag börjar landa lite, börjar andas morgonluft. Inte helt repad, men det finns hopp. När tankarna fylls av annat än ”orkar inte” vänder gryningen åter.

Behöver fortfarande insomningstabletter som ”räddning” men jag sover sen gott 7-8 tim om min omgivning tillåter.

I morgon är en ny dag.

Och idag var det premiärdopp för barnen i sjön hemma i Backaryd. 21 grader 😊

20140531-230140-82900832.jpg

Trött så in i döden

Just nu är det hektiskt på jobbet. Allt jag skjutit framför mig kommer ikapp. Sommarvikarierna har anlänt, och fler kommer på måndag, och nästa måndag.

Alla ska ha inloggning, E-post, telefon och schema. Skynda, skynda. 25 vikarier och massa mejl hit och dit. Lönekontoret måste ha kontouppgifter, vi måste vara överens om lön etc.

Tack och lov är 18 av 25 ca gamla bekantskaper, men det tar ändå tid att fixa allt, lämna besked, sköta mitt jobb.

Under våren har jag haft för mycket annat att göra. Har inte kunnat ägna mig åt ”sommarhiet” i den utsträckning jag borde. Det straffar sig nu.

Ledig dag två av fyra och jag anstränger mig massor att gå ner i varv. Nästan för mycket. Godnatt.

Ikväll gick jag och äldsta dottern till Ekenäs och det var ljuvligt stilla och skönt i vattnet för varma fötter.

20140531-001730-1050702.jpg

Premiär på Bräknetrampen

I lördags cyklade jag och äldsta dottern Bräknetrampen, ett lokalt cykellopp med några tusen deltagare. Vi hade sagolik tur med vädret – strålande sol och riktigt skönt.

Det fanns några olika rundor att välja på – en kustnära, en längs med Bräkneån, och en i skogen. Sen fanns det familjerunda på 10 km och tre elitrundor på 60, 90 och 120 km. Många cyklar i lilla Blekinge!

Vi valde skogen. Sagolikt vackert! 32 km på ca 2,5 tim får godkänt också, dottern har ju aldrig cyklat mer än högst en mil tidigare. (Vi snittade på 12,5 km och jag brukar nog ligga på 15 km.)

Efteråt fikade vi lite i Hoby Ekbacke, en typisk traditionell folkpark, och sen fick vi och cyklarna skjuts hem av ex-sambon. Jag har ingen dragkrok och kan inte köra cyklarna själv så han fick bistå oss med transporten. Cykla dit och hem igen, plus ca 20 km, hade vi nog inte pallat.

I alla fall inte dottern. Hon var helt knäckt på kvällen, hade svinont i benen. Själv var jag matt och trött i benen, men idag har jag inte ens träningsvärk. Märkligt.

20140519-003953-2393298.jpg

20140519-003951-2391191.jpg

20140519-003952-2392363.jpg

En sorglig dag med många tankar

Idag har jag gett bort två skyddsänglar. Den ena till en ex-kollega och den andra till Rose-Marie, min yogalärare.

Rose-Marie är 66 år och har drivit sin yogastudio i många år tillsammans med sin man Tommy, som är 69 år. Nu har de bestämt sig för att bli pensionärer på riktigt.

Tio klasser per vecka, varav många kvällstid och på helger, har gjort dem väldigt uppbundna. Nu vill de resa och ägna mer tid åt barn och barnbarn.

De har köpt ett litet hus i samma by där deras barn och barnbarn bor och till sommaren flyttar de dit. Skyddsängeln får det bra i deras hem.

För mig är Rose-Marie en ängel, med stort hjärta och mild röst. Hon har med varsam hand lotsat mig in i yogans värld, och lärt mig att den fysiska delen av yogan bara är en liten del. Den inre resan är viktigast.

Hon är liten och nätt och smidig som en 12-åring och jag hoppas och tror att hon och Tommy får många goda år ihop, fyllda med upplevelser. Om abstinensen blir för svår och hon drar igång en grupp i liten skala har hon lovat ringa mig 😊

Min ex-kollega fyller 70 år till midsommar. Men det är tveksamt om han får uppleva sin 70-årsdag. Han har metastaser i lever och lungor, och får palliativ vård i hemmet. Jag och en kollega besökte honom och hans fru idag.

Hans fru har lovat att han ska få vara hemma så länge det går. Själv är hon rejält överviktig och sitter i en kontorsstol och rullar sig fram med hjälp av fötterna, men hon vårdar sin man så gott hon kan. Hemtjänsten kommer flera gånger varje dag.

Han får morfin och ibland dropp för att han dricker för dåligt. Hans tal är släpigt och hans hjärna inte så skarp som han önskar på grund av morfinet. Men han har inte ont, och det är huvudsaken. Både han och hans fru vet att det bara handlar om veckor.

Varje dag är värdefull, även om dagarna mest handlar om att ta sig ur sängen, in på toaletten, bli tvättad, satt i en stol framför tv:n, och slutligen bäddas ner igen. Och på natten kommer ångesten och då får han sömntabletter av sin fru.

När vi kom in i rummet drabbade åsynen oss som en kalldusch. Han satt uppallad i en stol, som en skugga av sitt fornstora jag, både bildlikt och mentalt.

Efter en stund vande man sig. Bakom den gulbleka hyn, avmagrade ansiktet och det släpiga talet fanns han kvar. Han finns kvar inuti det skröpliga skal hans kropp blivit. Han gillar läget och accepterar, ”Vad kan man göra?”

Under mina år på BLT var han min chef i många år. Sen efterträdde jag honom som personalansvarig på redaktionen när han fick andra arbetsuppgifter 2006, och då var vi kollegor på mer jämbördig basis under några år. Jag har bokstavligt talat sett honom rya och slå näven i bordet. Dock aldrig mot mig personligen.

Han tillhör den gamla sorten och den nya tekniken hade han svårt att ta till sig. Han tyckte om det, men lärde sig aldrig hantera det riktigt. Försämrad syn, som han inte ville erkänna, gjorde jobbet allt svårare att sköta. Kan man inte läsa E-posten blir det tufft. Kan man inte erkänna det blir det ännu tuffare.

Han var en man som fick saker gjorda genom att tala med folk – öga mot öga eller i telefon. Högt och ljudligt, hela tiden. Ingen fick honom att gå in i ett ”tyst rum” av hänsyn till andra i öppet kontorslandskap. Däremot tvingade han oss andra att göra det. ”Använd de tysta rummen!”

Efter pensioneringen fortsatte han jobba som konsult på andra tidningar inom koncernen. Han var byggeneral, och såg till att redaktion efter redaktion blev ombyggd och/eller renoverad. Ingen hade så många kontakter som han, och ingen så många anekdoter. Men allt färre hade tid att lyssna.

Så höll han på till The Bitter End. Sista jobbsamtalet hade han för två veckor sedan. Nu är det slut med det.

Han var en stor, bullrig man med pondus. Kantig och lite osmidig, trampade på många tår. Inuti fanns ett enormt stort hjärta, men han var helt oförmögen att uttrycka det. Pratade aldrig känslor. Beklagade sig aldrig, inte heller nu.

När vi fick Tove för snart 15 år sedan var han min närmaste chef. Inte en enda gång på 1,5 år hörde han av sig. Frågade inte hur jag mådde, visade inte att han brydde sig. Men jag vet att han gjorde det.

Han var den chef jag aldrig vill vara vad det gäller mänsklig kontakt och relationer. Men han är en fin människa och han är värd ett besök, eller fler om jag hinner.

20140515-213511.jpg

Tre sekunder snabbare än i fjol!

blodomloppet4

År 2011 sprang jag Blodomloppet första gången på 32:55 min. År 2012 blev jag sjuk så då sprang jag inte. I fjol sprang jag på 35:02 min, och i går kväll kom jag i mål på 34:59 min. Hela tre sekunder snabbare än i fjol 😉

Jag spurtade järnet innan målgång, och tack vare det kom jag under min magiska gräns 35 min. Det innebär ett snitt på 7 min/km och det känns faktiskt helt okej. På träning det senaste har jag snittat på ca 7:30, så det märks tydligt att jag faktiskt gjorde mitt bästa! Och eftersom jag väger cirka 15 kg mer i år jämfört med i fjol så känns prestationen i det ljuset helt enorm. Så jag är supernöjd 🙂

Blodomloppet var som vanligt superbra arrangerat av föreningen KA2. Det var perfekt väder under loppet – 10-12 grader och molnigt. Trots det hade jag nog för mycket kläder på mig (långärmat och t-tröja). Jag skulle skippat den långärmade tröjan för jag blev stundtals obehagligt varm.

Jag ansträngde mig för att hålla igen på tempot för att orka springa längre sträckor, slippa håll, magknip och mjölksyra. På träning brukar jag ösa på lite för snabbt, dö en stund, ösa på igen och så vidare. Nu la jag mig på ett lite lägre, stadigare tempo och orkade springa längre sträckor innan jag fick gå en stund och återfå andhämtningen. Benen är inte problemet, det är flåset!

Jag sprang utan tidtagning i mobilen så jag kan inte nu efteråt kontrollera tiden km för km, men jag kände mig inte hindrad att springa fullt ut hela tiden eftersom det var bra spridning i spåret tack vare olika starttider.

De som sprang 10 km startade 30-35 min innan oss som skulle springa 5 km. De som beräknade springa under 30 min på 5 km startade fem minuter innan oss som räknade med att hamna över 30 min, och de som skulle promenera startade fem minuter efter oss. Innan min grupp ens hade startat kom vinnaren på 10 km i mål, på tiden 30:52 min. Galet snabbt tempo!

Mina kollegor på BLT gjorde också svinbra ifrån sig. Vi hade en intern tävling ”Gissa din tid” och den som kom närmast vann ett pris. Den som gissade närmast sin verkliga tid hamnade på +1:06. Själv hamnade jag på +2:36 min. Roligast var ändå att flera stycken presterade bättre än de hade gissat. En kille hamnade på -10:45 mot vad han hade gissat, och två deltagare slog sitt personbästa 🙂

Efteråt var det picknick och vi lät oss väl smaka. Fast vi fick ändå rätt bråttom hem för det var ruggigt kallt vid åttasnåret.

blodomloppet2

Uppvärmning på gräsplanen. Med många olika starttider blev det mycket uppvärmning för den som ville. 

blodomloppet6

Så här glada var promenadgänget innan start. Lika glada var de efteråt 🙂

blodomloppet5

Tio minuter kvar till start.

blodomloppet3

Det här gänget sprang 10 km. På svinbra tider, så de var mer än nöjda efteråt!

Planerad träning vecka 20

  • Måndag 12/5: Blodomloppet, 5 km löpning
  • Onsdag 14/5: Go Hard Or Go Home (cirkelträning)
  • Torsdag 15/5: Yoga (sista gången, *snyft*)
  • Lördag 17/5: Löpning

Jag springer Blodomloppet i kväll

Min plan var att under april-maj springa tre gånger i veckan inför Blodomloppet. Totalt nio gånger på sex veckor har jag löptränat. Långt ifrån de 18 gånger som jag hade tänkt mig. Men jag har faktiskt sprungit nio gånger – och jag är stolt och nöjd över varenda gång! Att sikta högt och komma halvvägs är tusen gånger bättre än att inte göra någonting 🙂

Så jag väljer att inte vara besviken på mig själv. Jag väljer att vara supernöjd med dessa nio tillfällen 🙂

I kväll är det dags för Blodomloppet i Västra Mark, Karlskrona. Vi på BLT har anmält tre lag – ett som promenerar, ett som springer 5 km, och ett som springer 10 km. Över 4.000 personer har anmält sig så det blir värsta folkfesten! Efter loppet blir det gemensam picknick.

Det går som det går i kväll helt enkelt. Jag ska göra mitt bästa, och det är alltid tillräckligt! Om mina egna förväntningar är noll så blir ju resultatet alltid bra. Att avstå från att springa på grund av kassa förberedelser är förstås ett alternativ, men jag SKA springa. Jag ser Blodomloppet som ”starten” på säsongen och Tjejmilen i september som ”finalen”.

Jag gillar verkligen lopp. Det är som grädde på moset, en happening, en folkfest. Alla delar samma övertygelse – motion är roligt! Oavsett om man känner varandra eller inte så är gemenskapen enorm.

När jag sprang Midnattsloppet i Göteborg för några år sedan var det 14.000 deltagare. Det ösregnade hela tiden, men humöret var desto mer på topp. Alla hoppade glatt mellan pölarna, iklädde sig sopsäckar som regnskydd, peppade varandra och deltog glatt i den gemensamma uppvärmningen.

På Västra Mark i kväll lär det finnas massor av bekantingar, för Blekinge är inget stort län och många löpare brukar delta i de flesta lopp som anordnas. Vi får verkligen hoppas att vi slipper ösregn i kväll! För det blir desto trevligare om det åtminstone är uppehåll. Springa i regn går förvisso alldeles utmärkt, men picknicken efteråt kommer nog av sig.

Om vädersajten www.klart.se har rätt så ska det vara uppehåll, lite molnigt och 12 grader kl 18. Perfekt löpväder!

Skärmavbild 2014-05-12 kl. 10.33.11

Bild från www.klart.se

Etikettmoln