Just another WordPress.com weblog

Arkiv för juni, 2015

Sanningens minut på vågen

När man slutar väga sig är man illa ute. Då skenar vikten snabbt iväg. Så i morse tog jag tjuren vid hornen och ställde mig på vågen – och det var knappt att jag vågade titta på displayen. Jag känner ju i kläderna hur illa det står till om man säger så.

Men vågen visade ”bara” plus ett kg jämfört med en månad sedan, *pust* Som det känns i kroppen hade jag räknat med minst plus fyra kg! Men det verkar som om kroppen har hittat sin ”trivselvikt” och stabiliserat sig där. Men den siffran är far away från vad jag anser ska vara min trivselvikt 😦 Det diffar 26 kg!

Så därför började jag idag med tio dagars pulverdiet – för att skrämma liv i dödköttet och få fettcellerna att röra på sig. Pulverdiet är ingen lösning i längden, men det kan vara en bra start. Jag känner att jag måste GÖRA någonting, vad som helst. Inte bara blunda, tiga och lida.

Vikten betyder faktiskt inte så mycket för mig vad det gäller utseendet. För mig handlar det mer om att orka med den aktiva livsstil som jag vill ha, och att kläderna inte ska sitta som korvskinn.

När man får andnöd och knappt når ner för att måla tånaglarna, då är det illa. Riktigt illa. Jag fyller snart 46 år och vill inte må så här dåligt. Och det är bara jag som kan göra något åt det.

Träning vecka 27

Som sagt, det blir inte ”tid över” för spontan träning. Åtminstone inte när man halkat ur rutinen. Så det är back to basics som gäller. Planera in tid för träning – och genomföra efter bästa förmåga. Man kan bara göra sitt bästa.

  • Måndag 29/6: Gå/jogga (9,48 km på 1:28:59)
  • Tisdag 30/6: Långpromenad (10,71 km på 2:15:56.)
  • Onsdag 1/7: Cykla (7,38 km 1:27:41. Lakrits håller makligt tempo 😊 )
  • Torsdag 2/7: Agility (lite av en vilodag för så mkt springer jag inte)
  • Fredag 3/7: Gå/jogga (Bidde bara 4,5 km hundpromenad :/ )
  • Lördag 4/7: Cykla (orkade inte i värmen… och inte hunden heller!)
  • Söndag 5/7: Gå/jogga (Bidde bara 4 km hundpromenad :/ )

Absolut inga överdrivna träningsplaner på något sätt, men ändå S Å mycket mer än det blivit de senaste månaderna. Jag har fortfarande väldigt ont i mina fötter, under trampdynorna, så jag får försöka variera träningen så gott jag kan. Och ta en dag i taget.

Motion för skrattmusklerna

bad1

bad2

Till och med Lakrits badade, om än inte frivilligt. Vi bar honom ut i vattnet och sedan simmade han in till stranden och ruskade av sig.

Helgen som gick var den första som kändes lite somrig 🙂 Så givetvis var det dags för premiärdoppet! Ovanligt sent premiärdopp för oss i år men jag minns somrar då man inte kunnat bada alls, så man får vara tacksam för de tillfälligheter som ges.

Eftersom det bara var 19 grader i sjön så blev det ingen simtur direkt. Det var bara skrattmusklerna som fick jobba 🙂

Jobb, jobb, jobb och ännu mera jobb

Det senaste inlägget i bloggen skrev jag den 24 april. Den 24 april! Ungefär då checkade mina motionsambitioner ut också. Hela maj och halva juni har min skalle varit knökfull med jobb, jobb, jobb och ännu mera jobb.

I mitt arbete som personalredaktör påbörjar jag arbetet med sommarrekryteringen i slutet av januari. Cirka 25 sommarvikarier ska rekryteras med allt vad det innebär. Samtidigt ska allt det löpande förstås fungera också. Plus allt oförutsett, och lite till.

Jag ska inte trötta er med detaljer, men jag kan bara lugnt konstatera att det är mycket jobb innan alla vikarier är på plats. Stöter man sen på hinder på vägen så måste de också lösas. Och en del vägbulor är svårare än andra att lösa :/

Från och med nästa måndag är alla vikarier på plats – och de två sista är gamla kända bekantskaper, så nu kan jag i princip lägga årets mest arbetskrävande arbetsuppgift bakom mig. Min nionde sommarrekrytering är avslutad. Det är inte konstigt att luften liksom går ur mig, bokstavligt talat.

Redan förra veckan kände jag hur energin liksom rann ur mig. Varenda kväll efter jobbet ville jag bara sova, och i helgen som gick har jag sovit mer än jag har varit vaken. Vilket tyvärr gick ut över nattsömnen till idag…

Först om en och en halv vecka går jag på semester (tor 9/7) och det är precis som jag vill ha det, hur surt det än känns nu när ”alla andra” redan gått på semester. Jag vill känna mig näst intill sysslolös innan jag går på semester. Jag vill hinna städa bland mail och pappershögar, sortera papper och sätta in i pärmar. Jag vill hinna börja fundera lite på hösten, grovplanera åtminstone. Påbörja höstens att-göra-lista mentalt åtminstone.

Det som är mest tråkigt under en sådan här intensiv arbetsperiod är att motionen helt faller bort. När jag behöver motionen som mest så väljer jag bort den. Jag orkar liksom inte med ännu ett ”måste”. Jag orkar inte planera och genomföra ännu en sak.

Visst promenerar jag med hunden, men det blir knappast någon ”tröskelträning” om man säger så. Och jag vet ju att det funkar så. Planerar man inte in tid för träning så blir den inte av. Det blir inte ”tid över” för oplanerad träning.

Jag kan absolut inte skylla på att tid och möjligheter inte finns. Jag kan gå till gymmet på lunchrasten, jag kan gå/springa en timme på kvällen med hunden, eller cykla om jag har ont i fötterna. Jag har inget att skylla på. Jag ska bara komma till skott och göra det. Jag börjar idag!

Etikettmoln