Just another WordPress.com weblog

Arkiv för juli, 2014

Onsdagens tre positiva

1) Sov kasst i natt pga hosta och värme. Somnade om gott i morse, då jag lite snabbt bedömde att jag spontant kunde ta en semesterdag till. (Jag hinner det jag måste göra imorgon.) Vaknade 13.30. Behövde nog det. Jag är bara så tacksam över att jag kan sova, närhelst på dygnet.

2) Efter flera veckor med rekordvärme kom regnet och åskan idag. Med besked. Välbehövligt. Synd att teatern vi skulle på ikväll blev inställd dock. Vi tittade en halvtimme, sen blev åskan och regnet övermäktigt. Men vi fick nya biljetter till söndag kväll. Då gör vi ett nytt försök!

3) Ikväll skulle vi se Bröderna Lejonhjärta på Skottsbergska gården i Karlshamn. Jag, Lillasyster, Storasyster och ex-sambon. De hämtade mig kl 17. (Bilden är innan regnet började.) Det känns så skönt att vi kan göra saker ihop fortfarande. I helgen reser jag, Lillasyster och ex-sambon till Visingsö på familjeträff med Hypofysföreningen. Vi har varit på sex familjeträffar tidigare, och även den här gör vi ihop som familj. (Dock utan Storasyster som måste jobba.) På måndag är vi bjudna på kalas hos en syssling till barnen. Tillsammans alla fyra, och det känns bara bra och naturligt.

20140730-221241-79961392.jpg

Annonser

Plus 20 kg på ett år

Om jag fick en tusing för varje kg jag gått ner i vikt sen 14 års ålder hade jag varit snudd på miljonär tror jag 😜 (Jag fyller 45 år i oktober.)

Problemet är inte att gå ner i vikt (även om det är tillräckligt svårt). Det stora problemet är att inte gå upp i vikt igen!

Jag skulle nästan betala en miljon för att få veta hur stor ”uppklarningsprocent” som VV, Itrim, Xtravaganza och liknande företag egentligen har. Hur många lyckas hålla vikten egentligen? Vi läser om alla ”lyckade” men få ”olyckade” gör sin röst hörd. Vi skäms.

Jag vet varför jag gått upp i vikt 20 kg det senaste året, trots att jag verkligen försökt att hålla igång med träningen. I början av juni i fjol blev jag sjuk, deprimerad med ångest, och då började jag med medicin igen (paraoxetin) vars stora biverkning är viktökning.

Det i kombination med att jag började äta större portioner, oftare – gärna mackor sent på kvällen – gjorde att vågen rätt snabbt visade plus, plus, plus.

Av medicinen mår jag bra, efter några månaders svinjobbig infasning, så byta eller sluta är inte ett alternativ. (Orkar inte börja igen!) Medicinen gör mig ”normal”. Fyra gg har jag slutat de senaste sju åren. Fyra gånger har jag fått ”återfall”. Min serotonin-nivå är helt enkelt inte stabil utan medicin. Thats fact.

Jag tror att det beror på att jag är i förklimakteriet, i kombination med stress på jobbet och ett dåligt förhållande (som nu är lyckligt avslutat!) Min läkare säger ”en del har för lite insulin, och andra för lite serotonin”. Jag väljer att tro på henne. Och jag tänker inte sluta med medicinen, som bevisligen hjälper mig att må ”normalt”.

Min svaghet är vetemjöl. Bröd, kakor, bullar etc. Ibland känns det som jag går upp vikt bara av att titta på en bulle. Socker är en annan trigger. (Just nu åt jag lite prinsesstårta som blivit kvar sen Lillasysters kalas. Jä…. onödigt!)

När jag är sliten och trött fysiskt och psykiskt kan jag nästan döda för en bulle. (Socker, fett och vetemjöl i kombination = bäst.) Hjärnan liksom skriker efter snabba kolhydrater. Ett paket ballerina kan försvinna i ett nafs. (Har ni provat de nya fyrkantiga chokladkexen från Ballerina? Galet goda!)

Så den bästa ”metoden” för mig är att äta nyttig mat regelbundet, röra mig varje dag, och behålla balansen psykiskt. Plättlätt eller hur? Det är i alla fall min ledstjärna. Snabba quickfix och dieter är ingenting för mig, jag måste jobba långsiktigt.

Jag är så trött på att tänka på vikten hela tiden. Medicinen gör mig tjock (eller den bidrar åtminstone rejält), men utan medicin mår jag apdåligt. Med medicin mår jag bra. Hellre må bra och vara tjock än att vara smal och må skit! (När jag är deprimerad äter jag pyttelite, kan minska 7-8 kg på en månad.)

Så den här sommaren har jag vägrat ”stå i vassen”. Jag har klätt på mig en bikini, solat och badat som alla andra. Jag har som alla andra rätt att ta plats på badstranden, även om jag tar lite mer plats 😜 Och jag är inte ensam. Hela stranden är full av tjockisar! Låt oss sluta skämmas! Så här ser vi ut!

Det enda som gör riktigt ont är att kläderna sitter som ålskinn, eller inte passar alls. Så idag har jag köpt vita tajts i st XL, trekvartslånga jeans och långa jeansleggings i st 46. (Man sliter ju en del byxor när man gnider de stora låren mot varandra hela tiden.)

Och självklart slutar jag inte kämpa! Men jag gör det i första hand för hälsan. Har man DD-kupa i bh och magen ändå buktar utanför den linjen är det svinviktigt att gå ner i vikt!

På något sätt ska det gå att kombinera medicin och viktminskning!

Måndagens tre positiva

1) Det kändes riktigt bra och roligt att börja jobba igen. Jag har verkligen laddat batterierna. Och jag jobbar bara till och med torsdag, sen är jag ledig en vecka till.

2) Jag utövade mindfulness med musik på lunchrasten, och var helt väck i 30 min. Nu ska jag hålla fast vid den rutinen nästan varje dag – en rejäl energigivande paus mitt i arbetsdagen.

3) 7,24 km med pulsklocka på 1:07 är ingen vidare tid. Men jag gjorde det! Att faktiskt göra det är prio ett just nu. Ont i fötterna som f.. efteråt. Plus 20 kg på ett år sätter sina spår.

20140728-212714-77234938.jpg

En intensiv vecka

Förra måndagen kom min mamma på besök, och i onsdags fyllde Lillasyster 15 år och då hade vi kalas för henne i huset i Backaryd. Sen har vi badat, solat och umgåtts. Underbart väder har det varit!

Igår lämnade jag barnen hos sin pappa, i dag åkte min mamma hem, och jag har börjat jobba. Ensamt och tyst i lägenheten. Och riktigt skönt.

Jag har stort behov av ensamhet, som små gröna mosskuddar att landa på i havet av allt som händer. Stilla, tystnad, mjukt och skönt.

20140728-211348-76428493.jpg

20140728-211351-76431752.jpg

20140728-211349-76429673.jpg

20140728-211352-76432579.jpg

20140728-211353-76433559.jpg

20140728-211350-76430604.jpg

Vilken seger för oss båda

På pappret skulle det inte alls funka, men det gjorde det! Jag och Tove reste till Vimmerby igår och sov på vandrarhem. Hon somnade tidigt, och jag hade med mig frukost så hon åt ordentligt.

I morse halv tio hängde vi på låset till Astrid Lindgrens värld. Vi och tusentals andra. Kl 16 åkte vi därifrån.

Efter att ha sett fem olika föreställningar (inte speciellt långa), köat för lunch och fika, 25-27 grader varmt, brännande sol, fåtal skuggplatser och inget vatten att svalka sig i.

Sen körde vi hem tre timmar, med Emil nonstop i bilstereon, pausade på McDonalds i Växjö, kvällsdoppade oss i en sjö och nu är vi äntligen hemma.

Hon somnade inte i bilen, och hon är piggare än jag nu. Inget pip och gnäll alls, jo pyttelite precis innan lunch som blev ungefär en timme senare än normalt. (Att inte kunna välja helt fritt, utan ”nöja” sig med det som passade henne bäst var en seger för oss båda med tanke på värme och hennes matilska. Hon åt då 12 köttbullar och 5-6 färskpotatis inom 10 min.)

Hon fick endast dubbel dos kortison, men jag var förstås beredd att ge henne mer. Sådan värme, så mycket folk och enormt många intryck! Plus all förväntan och glädje.

Jag är helt överväldigad av glädje för hennes skull.

20140718-213112-77472113.jpg

20140718-213110-77470103.jpg

20140718-213115-77475193.jpg

20140718-213116-77476922.jpg

20140718-213116-77476099.jpg

20140718-213113-77473252.jpg

20140718-213111-77471653.jpg

Tisdagens tre positiva

1) Jag ville sova länge, så då gjorde jag det. Jag ville åka till stranden, så då gjorde jag det. Jag ville äta rostat bröd, smör och kallrökt lax till middag, så då gjorde jag det.

2) Jag ville också promenera med en ljudbok i öronen, så då gjorde jag det. Bonus var att jag ville springa lite emellanåt, så då gjorde jag det också. Det gick inget vidare – det gjorde svinont i fötter, skenben och knän – men jag gjorde det! För att jag ville.

3) Jag har stickat klart två klänningar till Lillasysters docka, och nu håller jag på med en tröja.

20140716-230059-82859942.jpg

20140716-230059-82859364.jpg

Måndagens tre positiva

1) Inga barn hemma, regn ute. Sov länge, åt frukost, och sov igen. Bytte sen säng mot soffa, åt rester, gick inte ut alls, och har inte ens pratat med någon idag. Några svar-sms till Lillasyster bara.

2) Sett mycket bra på dator/tv idag: Statsminister Özz Nujen, Full patte, Pinsamma kroppar, ny serie på Kanal 5 i två avsnitt, och slutligen tre avsnitt av Drop Dead Diva. På gränsen till överdos av tv faktiskt 😜

3) Att ta mig tid att göra ”ingenting”, i alla fall inget nyttigt, händer väldigt sällan. Enbart när jag är sjuk tror jag. Fast det är nyttigt att ha lite tråkigt och liksom invänta lusten att ”göra något”. Bara slappa och slöa, uthärda det dåliga samvetet och rastlösheten och på riktigt känna känslan komma av att man VILL göra något, utan ett enda uns av BORDE.

Etikettmoln