Just another WordPress.com weblog

Dra i handbromsen i tid

Psykisk ohälsa är den diagnosgrupp som ökar allra mest i Sverige. I diagnosgruppen ingår handikapp och sjukdomar som till exempel ADHD, autism och bipolär sjukdom, men de allra flesta som drabbas av psykisk ohälsa lider av utmattning, ångest och depression.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO lider över 350 miljoner människor i världen av depression. Sannolikheten är därför hög att du själv eller någon du känner drabbas. Depression kan utlösas av långvarig stress, både inre och yttre stress.

Exempel på inre stress kan vara oro – för sig själv, för andra, för jobbet, eller grubblerier på sådant som hänt eller inte har hänt. Yttre stress kan vara att man har mycket att göra på jobbet, så man känner sig otillräcklig, och tiden med småbarn kan också upplevas som väldigt stressande. Hur man än gör räcker man inte till.

De allra flesta klarar av stressiga perioder i livet utan större problem. Problemen uppstår när man inte får tillräckligt med återhämtning mellan de stressiga perioderna. Med tiden blir man då tröttare och tröttare, och risken är stor att drabbas av fysisk och psykisk utmattning.

Utmattningen är således det sista stadiet på långvarig stress. Man har då under en lång tid, minst ett halvår, blundat för kroppens signaler.

Följande symtom är vanliga:

  • Lättirriterad, orolig och nedstämd, ångestfylld.
  • Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att planera och genomföra uppgifter.
  • Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten.
  • Energilöshet, och en enorm trötthet som är svår att vila bort.
  • Fysiska symtom som hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk, och överdriven ljudkänslighet.

Alla dessa symtom kommer smygande, och kan pågå från och till under flera år, men själva slutfasen innan sjukskrivning kan ändå komma som en käftsmäll – både för individen och omgivningen. Därför brukar man lite dramatiskt prata om att ”gå in i väggen”.

I slutfasen kan man ha problem att orientera sig, man glömmer direkt vad man precis har gjort, man kan tappa bort ord i tal och skrift, glömma viktiga koder, lösenord, telefonnummer etc. Man har också extremt svårt att bestämma sig – de enklaste vardagssysslor känns helt övermäktiga och omöjliga att genomföra.

Under det sista stadiet blir man givetvis oerhört rädd, vilket oftast leder till stark ångest. Symtomen på ångest kan upplevas olika, men vanligt är att man känner ett starkt tryck över bröstet, en brinnande och stickande smärta/obehag över bålen och ut i armarna. En del tror att de håller på och får en hjärtattack. Yrsel och svettningar är också vanligt, liksom upplevd känsla av att få problem att andas – det känns som om strupen snörs ihop.

Hur stor risken är för att utveckla dessa symtom beror på ens personlighet, och vilket stöd man har omkring sig. Uppväxten kan påverka, hur trygg man känt sig, och sårbarheten kan också vara ärftlig. En del människor är ängsliga till sin läggning.

Hormoner kan också bidra till ökad sårbarhet. Många kvinnor mår till exempel dåligt i samband med mens, så kallade PMS. Under puberteten är det också vanligt att man mår dåligt i perioder, då nivåerna av könshormon ökar. Samma sak sker när könshormonerna sjunker på ålderns höst.

När man inte hittar balans mellan högt ställda krav och behovet att duga som man är, ökar också risken att man mår psykiskt dåligt.

Några råd för att bibehålla den viktiga balansen:

  1. Se till att få återhämtning, helst varje dag. Det är viktigt att just du hittar ditt bästa sätt att varva ner, men de flesta mår bra i en miljö som är så fri som möjligt av olika intryck/stimulans. Prova till exempel att stänga av mobil, dator och tv en stund varje dag. Läs en bok, lyssna på musik, eller sitt bara still på en stol och meditera. En del finner lugn och ro i naturen, eller i den egna trädgården.
  2. Att motionera/träna intensivt (minst 30 min) tre gånger per vecka kan hjälpa dig att motverka stress. Dagliga promenader för att få dagsljus och frisk luft är också bra.
  3. Att sova är den allra bästa återhämtningen för både kropp och psyke, och du behöver minst sju timmars sömn per natt. Regelbundna sovvanor är därför viktigt, så sitt inte uppe på nätterna även om du är uppe i varv efter en hektisk dag.
  4. Känn efter hur du mår, för ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär, ju tidigare kan du göra något åt dem. Lär känna dina egna varningssignaler och dra i handbromsen i tid.
  5. Prata om det – både om stressen och hur du mår. Be om hjälp för att få viktig avlastning, både på jobbet och med dina hemmasysslor.
  6. Identifiera problemet, och gör något åt det. Kanske är det dags att byta yrke eller arbetsuppgifter? Kan du sätta upp tydligare gränser mellan arbete och fritid? Eller är det hemmasituationen som är jobbig?
  7. Sök hjälp hos vårdcentral eller företagshälsovård om du inte klarar av att hitta balansen med hjälp av råden ovan. Ju tidigare du söker hjälp, desto snabbare kan du få den hjälp du behöver för att må bra igen.

Källor: http://www.1177.se/Blekinge/Tema/Psykisk-halsa/http://www.vardagspuls.se/kropp–halsa/inre-halsa/sa-undviker-du-utmattningsdepression/,  http://hant.se/10-viktiga-saker-du-maste-veta-om-du-kanner-nagon-med-depression/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: