Just another WordPress.com weblog

Det senaste inlägget i bloggen skrev jag den 24 april. Den 24 april! Ungefär då checkade mina motionsambitioner ut också. Hela maj och halva juni har min skalle varit knökfull med jobb, jobb, jobb och ännu mera jobb.

I mitt arbete som personalredaktör påbörjar jag arbetet med sommarrekryteringen i slutet av januari. Cirka 25 sommarvikarier ska rekryteras med allt vad det innebär. Samtidigt ska allt det löpande förstås fungera också. Plus allt oförutsett, och lite till.

Jag ska inte trötta er med detaljer, men jag kan bara lugnt konstatera att det är mycket jobb innan alla vikarier är på plats. Stöter man sen på hinder på vägen så måste de också lösas. Och en del vägbulor är svårare än andra att lösa:/

Från och med nästa måndag är alla vikarier på plats – och de två sista är gamla kända bekantskaper, så nu kan jag i princip lägga årets mest arbetskrävande arbetsuppgift bakom mig. Min nionde sommarrekrytering är avslutad. Det är inte konstigt att luften liksom går ur mig, bokstavligt talat.

Redan förra veckan kände jag hur energin liksom rann ur mig. Varenda kväll efter jobbet ville jag bara sova, och i helgen som gick har jag sovit mer än jag har varit vaken. Vilket tyvärr gick ut över nattsömnen till idag…

Först om en och en halv vecka går jag på semester (tor 9/7) och det är precis som jag vill ha det, hur surt det än känns nu när ”alla andra” redan gått på semester. Jag vill känna mig näst intill sysslolös innan jag går på semester. Jag vill hinna städa bland mail och pappershögar, sortera papper och sätta in i pärmar. Jag vill hinna börja fundera lite på hösten, grovplanera åtminstone. Påbörja höstens att-göra-lista mentalt åtminstone.

Det som är mest tråkigt under en sådan här intensiv arbetsperiod är att motionen helt faller bort. När jag behöver motionen som mest så väljer jag bort den. Jag orkar liksom inte med ännu ett ”måste”. Jag orkar inte planera och genomföra ännu en sak.

Visst promenerar jag med hunden, men det blir knappast någon ”tröskelträning” om man säger så. Och jag vet ju att det funkar så. Planerar man inte in tid för träning så blir den inte av. Det blir inte ”tid över” för oplanerad träning.

Jag kan absolut inte skylla på att tid och möjligheter inte finns. Jag kan gå till gymmet på lunchrasten, jag kan gå/springa en timme på kvällen med hunden, eller cykla om jag har ont i fötterna. Jag har inget att skylla på. Jag ska bara komma till skott och göra det. Jag börjar idag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: