Just another WordPress.com weblog

En lång väg tillbaka

skogen Vid rehabilitering av utbrända är förändringar i arbetsmiljön allra viktigast enligt psykolog Agneta Sandström. Men även på hemmaplan måste förändringar göras för att individen ska få den nödvändiga återhämtningen – sömn, vila, fysisk träning, och vara ute i naturen och få dagsljus.

Jag älskar verkligen alla typer av forskning om fysisk och psykisk hälsa – studier och analyser som gör att vi efterhand tänker och agerar lite bättre och klokare.

Nu menar jag inte att man ska tro på allt man läser, för jag är också medveten om att en del studier kan ha en dold agenda, så det är alltid viktigt att försöka komma så nära källan som möjligt. Av den anledningen brukar jag alltid länka till de källor som jag själv har, för att ni som läsare av bloggen enkelt ska kunna söka er bakåt.

De senaste forskningsrön som jag har läst om är en doktorsavhandling av Agneta Sandström, som är forskare och psykolog vid ett rehabiliteringscentrum i Östersund. Hennes avhandling handlar om utbrändhet/utmattningssyndrom.

Redan för fem år sedan kunde Agneta Sandström med sina studier visa att utmattningssyndrom ger hjärnan mätbara hjärnskador. Då ansågs resultaten vara kontroversiella, men sen dess har mycket hänt. Det finns dock enligt henne fortfarande mycket att göra för att kartlägga syndromet och förbättra rehabiliteringen.

Agneta Sandströms doktorsavhandling baseras på tre studier. Den första studien gjordes år 2000 och gruppen bestod av välutbildade och ”högpresterande” kvinnor som fått diagnosen utbrändhet. De upplevde alla att de hade fått stora problem med minnet och koncentrationen.

Med hjälp av neuropsykologiska tester hittade man faktiskt ett mönster. De hade alla specifika nedsättningar i delar av hjärnan som påverkade förmågan att planera och fokusera. Det handlade alltså om en faktisk funktionsnedsättning – det var inte bara en upplevelse som patienterna hade.

I den andra studien kontrollerades hormonet kortisol, som är ett hormon som utsöndras vid stress, och man jämförde utbrändgruppen med en grupp depressionspatienter. Man mätte strukturen i hippocampus, som är en del av hjärnan som spelar stor roll för korttidsminnet och det är känt att dess volym krymper vid depression. Studien visade att utbrändgruppen inte hade någon påverkan på hippocampus.

Utbrändgruppen hade också en kortisolutsöndring som visade en plattare kurva jämfört med friska. (Egen reflektion: Man kan tänka sig att nivån kortisol hos friska pendlar upp och ner i takt med att man utsätts för stress, medan kortisol hos utbrända ligger lite för högt hela tiden utan några egentliga toppar och dalar. Det minskar de utbrändas förmåga att med hjälp av kortisol hantera plötslig stress.) Den andra studien visade dessutom samma påverkan på förmågan att planera och fokusera, precis som i den första studien.

I den tredje studien jämfördes en grupp med utbrända mot två kontrollgrupper – en friskgrupp och en depressionsgrupp. Samtliga fick bland annat göra minnestest i magnetkamera för att se hur olika delar av hjärnan reagerade. Utbrändgruppen hade tydligt sänkt aktivitet i delarna som hade med planering, uthållighet och fokus att göra. Samma sak gick inte att se i den andra grupperna.

Utbrändgruppen hade däremot mycket goda resultat på vanliga intelligenstest och deras procedurminne var bra. De hade till exempel inga problem att köra bil eftersom det är en färdighet som är inlärd sen länge.

Med stöd av tre olika studier har därmed psykolog Agneta Sandström visat att de problem som utbrända upplever faktiskt syns i hjärnan. Det handlar om en förvärvad funktionsnedsättning som drabbar förmågan att planera och fokusera, och individens uthållighet.

Vad det gäller rehabilitering framhåller Agneta Sandström att man kan ha väldigt svåra hjärnskador och ändå återhämta sig – förutsatt att man ger hjärnan chans att reparera sig. Men man har en lång resa framför sig, och väldigt många upplever sig aldrig bli återställda.

Utmattade ska enligt Agneta Sandström inte behandlas på samma sätt som deprimerade eftersom antidepressiv medicin inte funkar lika bra för dem. (Egen reflektion: I många fall kan depression vara en tilläggsdiagnos, och då kan man behöva medicin för just det.)

Agneta Sandström framhåller förändringar i arbetsmiljön som allra viktigast – öppet kontorslandskap bör undvikas och arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade. Individen måste uppleva trygghet och harmoni på sin arbetsplats för att kunna fungera optimalt.

Även på hemmaplan måste förändringar göras för att individen ska få den nödvändiga återhämtningen – sömn, vila, fysisk träning, och vara ute i naturen och få dagsljus. Kort sagt, vi måste tagga ner på hemmaplan och sluta polera fasaden så frenetiskt.

Nu duggar dessutom larmrapporter tätt om att även våra barn mår psykiskt dåligt med bland annat sömnstörningar, depression och magkatarr som följd. Även tonåringar kan i dag få diagnosen utmattningssyndrom – innan deras yrkesliv ens har börjat!

Betygsstress påtalar många är det största problemet – plus aktivitetsstress, tillägger jag. Redan från tidig ålder har barn flera aktiviteter per vecka som ska hinnas med. Eftersom de flesta föräldrar jobbar heltid förläggs dessa aktiviteter ofta till kvällstid, eller tidiga lördag- och söndagsmorgnar, och då blir sömnen lidande.

Många barn har dessutom svårt att komma till ro och somna, och då ligger de alltid på sömnunderskott. Så här mycket sömn rekommenderas för olika åldrar:

  • 3–5 år = 11–12 tim
  • 6–12 år =10–11 tim
  • 13–19 år = 8–9 tim

Slutligen vill jag citera Hans Smedje, överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på Akademiska Sjukhuset i Uppsala:

”Sömn är ett övergående tillstånd med minskad mottaglighet för sinnesintryck från omvärlden. Forskarna är eniga om att sömnen hjälper hjärna och kroppen att sköta vissa reparations- och utbyggnadsprocesser. Detta är särskilt viktigt under barndomen, som ju karakteriseras av intensiv utveckling av kropp och psyke. Kanske är det därför barn behöver mycket mera sömn än vuxna. Vid fem års ålder har ett barn tillbringat mera tid i sömn än i vakenhet. Sömn har alltså betydelse för tillväxt och reparation av kropp och hjärna. Minne och koncentrationsförmåga har också klara samband med sömnen.”

Läs mer:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/jamtlandsnytt/stress-och-utmattning-syns-i-hjarnan

http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/utmattningssyndrom-ger-matbara-forandringar-i-hjarnan.cid143504

http://www.regionjh.se/forskningochutveckling/forskareochdisputationer/agnetasandstrom.4.47d2594d12bccf68c3680007488.html

http://www.svt.se/opinion/article2783740.svt

http://www.akademiska.se/Global/Psykiatridivisionen/Barn%20och%20ungdomspsykiatri/Dokument/För%20vårdpersonal/Somnproblem_18.2.04smedje1.pdf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: