Just another WordPress.com weblog

Jag har tjatat om det innan, men jag gör det igen. Stress är inte farligt, men brist på återhämtning är farligt. Varken kropp eller knopp är skapt för att ösa på utan pauser. Man måste ”stänga av” hjärnan ibland.

Vi vet att kroppen behöver vila efter träning, för det är då musklerna växer sig starkare. Tänk på hjärnan som en muskel – vi pressar den hårt för att den ska lära sig massor, vara kreativ, ta emot och sortera all möjlig ”input”. Hela tiden är det beslut som ska fattas. Smått som stort.

Men hjärnan måste vila också, mycket för att kunskapen ska fastna. När man utövar mindfulness, mediterar – eller för den delen helt enkelt sover – så stängs den vänstra logiska hjärrnhalvan liksom av och den högra mer kreativa hjärnhalvan får möjlighet att börja jobba, helt utan att du är medveten om det. Svåra problem att lösa kan därefter bli betydligt enklare att lösa. Man har liksom ”sovit på saken”.

Ett vanligt sätt att mata hjärnan med stimulans och intryck är att ständigt hålla koll på våra mobiler. Vi går, står, sitter och ligger med näsorna ner i mobilen. Framför tv:n kollar vi samtidigt flödet på facebook, twitter och instagram. Har något hänt sen sist? Trots att det bara gått fem minuter. Om du känner ett tvångsmässigt behov av att kontrollera ditt flöde i mobilen oavbrutet så ska du ta dig en allvarlig funderare.

Jag känner mig helt klart i riskzonen. Jag kollar nog mitt flöde i åtminstone Facebook och Twitter 10-20 gg/dag. Det beror helt på vad jag gör i övrigt. Arbetsdagar blir det mest på morgonen, på raster, och efter arbetstid. Men lediga dagar kan jag tillbringa betydligt mer tid på att ”umgås” med mina vänner i sociala medier.

För det är ju ett trevligt sätt att umgås på! Som en ständigt pågående kafferast där man delar varandras vardag, diskuterar högt och lågt. Allt från tv-program till rasism och feminism. Man lär känna nya vänner, och behåller kontakten med gamla vänner, familj och släkt. Många av mina vänner i sociala medier har jag aldrig ens träffat i verkligheten, men vi är ändå vänner i ordets rätta bemärkelse.

Just därför att jag befinner mig i riskzonen så behöver jag sätta gränser även där. Ingen telefon när jag fikar eller äter tillsammans med andra. Ingen telefon överhuvudtaget när jag umgås med andra, mer än korta, korta stunder. Umgänge IRL går alltid före umgänge via mobilen!

Kvällstid är det lite kritiskt. Har jag haft fullt upp dagtid så känns behovet liksom lite uppdämt. Istället för att titta på tv så lyssnar jag på tv, samtidigt som jag scannar av flödet. Klockan blir åtta, nio, tio, elva… hur lätt som helst. Därför försöker jag formulera begränsningar för mig själv så här:

  • Ingen mobil alls efter kl 21, endast om det kommer sms eller samtal.
  • Ingen mobil framför tv:n mer än i reklampauser. Det är viktigt för hjärnan att få fokusera sig på en sak i taget, tror jag.

En sak som däremot är väldigt bra för hjärnans återhämtning är att sticka eller virka samtidigt som man till exempel tittar på tv. Det är något med småpillande skapande med händerna som är extra bra för hjärnans återhämtning. Mitt senaste projekt var att slutföra en tv-filt bestående av 260 virkade rundlar av restgarn. (Jag hinner virka 4-6 rundlar en vanlig tv-kväll, så skapandet har pågått ett bra tag.)

Jag har under den här tiden fått bra träning av mitt tålamod, och för att inte tala om att träna förmågan att slutföra. Men nu är tv-filten klar🙂 Och den blir lagom varm med alla sina hål för mig som ständigt är varm som en kamin.

tvfilt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: