Just another WordPress.com weblog

Mitt liv är numer inrutat i tvåveckorscykler, och på söndagar är det mycket känslor. Timmarna strax innan barnen ska komma till mig är pirriga, tiden kan inte gå snabbt nog. När jag ska lämna barnen hos ex-sambon känns det lite vemodigt. Just när vardagen satt sig ska vi bryta upp. Men hans enorma glädje när barnen kommer till honom gör mig också glad. För hans skull. För deras skull.

Att sen åka hem till tom lägenhet känns väldigt sorgligt. Till klockan som tickar högt i tystnaden. Som jag inte hör när barnen är här. Nu dånar den högre än tv:n. Tick, tack. Och kaninen Kiwi finns ju också här förstås.

Jag försöker se fördelar med ”ensamvecka”. Mindre disk, mindre stök. Ingen matlagning om jag inte har lust. Allt ser ut som jag lämnade det när jag kommer hem. Inga tider att passa. Ingen som avbryter mig i tanken gång på gång. Och omväxling gör allt roligare.

Men att bara få delta hälften av mina barns liv smärtar. Jättemycket.

Kommentarer till: "Mycket känslor på söndagar" (2)

  1. Åh vad fint skrivet. Det är sorgligt men även bra att bara få barnens halva liv. Dels har de en aktiv pappa och dels får de en aktiv mamma och de får kvalitetstid med er båda och kvantitetsliv med er båda. Kram

    • Jo, jag tror att det blir riktigt bra till slut. Vi lämnar över på söndagar och då äter vi middag ihop alla fyra på respektive ställe. Det känns som en trevlig tradition som redan satt sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: