Just another WordPress.com weblog

Jag tillhör den sortens människor som tyckte att yoga och mindfulness är slöseri med tid. Ska jag träna så ska jag svettas och flåsa. Punkt. Så tyckte jag som sagt, men jag tycker inte så längre. En kollega fick mig att prova på yoga, och hon sa till mig att jag behöver ge det lite tid. Minst fem gånger. Efter en termin med yoga var jag fast. Nu är jag inne på min fjärde termin och det känns verkligen som jag behöver yogan i mitt liv.

Att jag blivit så frälst i yogan beror på att det är en träning på många olika plan. Det finns en mental dimension av träningen, som kommer fram med hjälp av att man blundar och lyssnar på musik bland annat. Övningarna vi gör på yogan är långt ifrån enkla, och jag får ofta träningsvärk efteråt. Flåsig blir jag inte, men det är ett evigt andandes in och ut. Framför allt gör mig yogan lugn och fin och nöjd, och den känslan behöver jag mycket av i mitt liv.

Min erfarenhet av yogan gjorde att jag nu i höstas vågade prova något så flummigt som mindfulness. Synd att det inte finns någon bra svensk översättning. Medveten närvaro och här-och-nu-träning låter om möjligt ännu mer flummigt. Då gillar jag mitt eget uttryck bättre – fokusera-träning.

Under mindfulness, och annan meditation, skapas balans mellan höger och vänster hjärnhalvor. När vi andas långsammare och mer fokuserat balanseras puls och blodtryck, och muskelspänningar släpper. Hjärnvågorna ändrar frekvens till den mest avslappnande frekvensen som vi kan uppleva i vaket tillstånd. Det är det tillståndet som jag brukar kalla ”mellanlandet”. Där det varken finns tid eller rum, bara här och nu.

I vänster hjärnhalva finns centra för analys, logik, språk, ord, meningar, tidsföljd, grupper, kategoriseringar, och siffror. I höger hjärnhalva finns helhetstänkande, mönster, positioner, riktningar, kreativitet, känslor, musik och konst.  Studier har visat att när vi är positiva, lugna och hoppfulla har vi mer aktivitet i vänster hjärnhalva, medan den högra hjärnhalvan är mer aktiv när vi är nedstämda, rädda eller ångestfyllda. En del människor tycks ha lite olika balans mellan de båda hjärnhalvorna, och där kan mindfulness göra stor nytta.

Sedan 1979 har tusentals vetenskapliga studier gjorts om mindfulness effekter. Mindfulness har genom olika oberoende studier visat sig verksamt på smärttillstånd, depression och andra stressymtom. Det kan därför med fördel utövas som komplement till psykoterapi och läkemedel för en stor grupp människor.

En studie vid Oxford University gjordes i en grupp med personer som hade återkommande depressioner. Det visade sig att med ett åtta veckors träningsprogram i mindfulness så sjönk återfallsrisken med hälften hos dem som haft tre eller fler depressionsperioder i sitt liv.

MR-skanning av försökspersoner gjorda vid Massachusetts General Hospital i USA visade att hjärnan påverkades rent fysiskt av mindfulness på bara åtta veckor. På den korta tiden förändrades strukturen i hjärnans grå substans i de områden som har att göra med minne, självuppfattning, empati och stress – så att dessa områden fungerar bättre.

Källor: www.mindfulnessgruppen.se, www.mindfulness.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: