Just another WordPress.com weblog

sno

Den här veckan hade jag bestämt mig. Nu är det dags att dra igång löpträningen utomhus. Tre gånger i veckan ska jag springa. Jag struntar i distanser och tider – huvudsaken är att jag gör det, för då kommer utvecklingen liksom på köpet.

Så i går kväll skulle jag ut och springa. Typiskt nog började det snöa mer och mer under eftermiddagen, men då skulle jag i alla fall få chansen att inviga mina halkskydd med dubbar, vars paket legat oöppnat i en låda hela vintersäsongen. Jag är nämligen livrädd för att halka och bryta benen – det vore en katastrof!

På med underställ, löpartajts, långärmad tröja, vindtät jacka, väst och scarf över hår, panna och öron. På med de dubbade halkskydden. Sen sprang jag i hjulspåren på den oplogade Möljerydsvägen utanför mitt hus. Först 3 km åt ena hållet, och sedan tillbaka. Totalt 6 km på ca 45 min. Verkligen ingen kanontid, men just nu är det fullt fokus på att faktiskt G Ö R A det och inget annat.

En enda bil passerade mig och då fick jag ställa mig i en snödriva. Han måste ha trott att jag tappat förståndet alldeles, och så kändes det stundtals, samtidigt som jag var så sjukt stolt över att jag faktiskt gjorde det trots att förutsättningarna var urusla. Den känslan bar mig liksom framåt.

Jag kom på att det var en fördel att springa med lite högre knän än jag brukar, för då slapp jag sparka i lössnön. Det var rätt svårt att hamna rätt i bilspåret också, så foten vreds lite obekvämt uppåt ibland, men det var inte så farligt. Halkskydden funkade perfekt! Jag var inte ett dugg rädd för att halka. Jag riktigt kände hur dubbarna tjoffade in i underlaget.

halkskydd

Halkskydden, billiga som jag köpt i någon lagerrensning någonstans, är gjorde i gummi som man fäster över tårna och bakom hälen. Det är sex dubbar under trampdynan och två på hälens framsida. (Som ni ser har jag redan tappat en dubb, så jag ska köpa på mig ett lager billiga halkskydd för framtida behov.) Perfekt för min löpning i alla fall. Jag landar på hela foten, med mesta tyngden på trampdynan, och sen gör häldubbarna att jag inte glider framåt i steget.

En enda sak var mindre bra i går kväll. Jag hade ingen lampa med mig, så snön var min enda ljuskälla. Så det kändes som att glida fram i gröt ungefär eftersom det snöade också. Sminket hängde vid knäna när jag kom hem, för jag hittade inte min keps i hastigheten.

Nästa löprunda utomhus blir på fredag. I dagsljus eftersom jag är ledig då.

Annonser

Kommentarer till: "Ut i snön och springa med halkskydd" (2)

  1. Birgitta Jacobsson sa:

    Duktigt! Precis sådana halkskydd har jag också. De åker med ner till landet nu, inte för löparrundor, utan för att över huvud taget kunna gå en promenad på den halkiga vägen vi har till vår stuga.
    Heja på! Jag ska ut en hel del nu framöver också, men promenad blir det.

  2. Bra gjort! Mina dubbar kanar gärna på sniskan om det är mkt snö. Jag sprang pä en plogad grusväg idag 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: