Just another WordPress.com weblog

När jag har mycket att göra så brukar jag i första hand sluta ta mig tid att reflektera. Jag slutar blogga och jag slutar läsa/kommentera andras bloggar. Jag hastar från det ena till det andra, och det finns inte ett enda litet hål någonstans att reflektera över vad man gör och varför.

Om man inte tar sig tid att reflektera med jämna mellanrum är risken väldigt stor att man lägger tid och energi på fel saker. Det ser man tyvärr först i efterhand – och den tiden/energin kan man aldrig få tillbaka. Ger du dig tid/möjlighet att korrigera ditt beteende snabbare så har du MYCKET tid och energi att vinna.

När stressen ökar ytterligare ett snäpp så slutar jag göra saker som bara ”drabbar” mig själv. Jag slutar göra saker som ger mig energi. Vila, läsa en tidning eller bok, träna, fika och umgås med vänner. På något sätt räcker bara dygnets timmar till ”nyttosaker” – och i bästa fall till att sova. (Svårt att sova är nästa steg, och då går det snabbt utför.)

Om man fortsätter enligt det mönstret ett längre tag så är man rätt så snabbt illa ute. Det är då man står och hoppar av otålighet i kassan på Ica när tanten framför letar efter växel. Det är då man inte kan sitta still på en stol i ett väntrum 3 minuter utan att kasta sig över en tidning eller börja fippla med mobilen. Det är då man kastar sig över mobilen varje gång den plingar till, livrädd att missa något sms, samtal eller facebookinlägg. Det är då man irriterat gör livsfarliga omkörningar, trots att man i slutändan endast tjänar 2 min i tid. Det är då man inte kan sitta/ligga stilla i solen ens en halvtimme för det är ju ”så mycket som måste göras”.

Det är då man tappar förmågan att ta det lugnt mellan varven, och i stället har man en ständigt närvarande rastlöshet i kroppen så snart man inte har något för händerna eller är på väg någonstans.

Det är då man ska dra i handbromsen. Avboka och stryka i sin kalender, planera in tid för vila och aktiviteter som ger energi, minimera antalet deadlines och i stället gå ut i skogen/trädgården och njuta av den underbara sommar som pågår just nu utanför våra fönster.

Man kan börja med att gå och äta långsamt, och se till att ta lunch- och fikapaus, för då skickar det beteendet signaler till hjärnan om att läget är under kontroll och att den kan ta det lugnt. Så det gör jag i dag. Jag hinner inte mer än det jag hinner, och det är bra nog.

Annonser

Kommentarer till: "Vikten av att ta sig tid och reflektera" (3)

  1. Du har så rätt. Nu kan jag börja känna mig lite tacksamhet över erfarenheten som utbrändheten bar med sig.

  2. Det är bra att känna igen signalerna, även om det beror på tråkiga erfarenheter från förr. Ta hand om dig! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: