Just another WordPress.com weblog

Efter en halv dag i mina kilklackade kängor märkte jag direkt att mina fötter mådde sådär. På Maxi köpte jag i går kväll silikoninlägg att lägga under trampdynorna och ”hälkuddar” med svikt så det känns mycket bättre idag. Mest är det förstås ovana, jag är inte van vid klack.

I två-tre år hade jag problem med hälsporre. Det kom strax före 40-årsåldern och det påstås att det är hormonellt på något sätt. De naturliga fettkuddar man har i hälarna blir då tunnare. Jag trodde det berodde på övervikten, men jag har träffat spinkisar med samma problem så det är nog inte så – även om övervikten naturligtvis påverkar också. Överbelastning handlar det förstås också om, det vill säga att man börjat löpträna eller promenera mycket.

Jag hade framför allt väldigt ont om morgnarna, när fötterna inte var ”använda”. Då var det som att gå på knivar eller glödande kol, fruktansvärt obehagligt. Jag fortsatte promenera och springa nästan precis som vanligt, och när fötterna var ”använda” ett tag gjorde det inte ont. Satt jag ner på jobbet kunde det göra ont när jag reste mig igen efter några timmar, och dagen efter en lång löparrunda ville jag knappt kliva ur sängen.

Till slut sökte jag hjälp. Jag brydde mig inte om att gå till vårdcentralen och få en remiss till ortopeden, för dit är köerna säkert flera år. Jag valde en privat fotklinik där de gör ortopedtekniska inlägg. De gjorde gipsavgjutning av mina fötter och konstaterade att jag var rejält plattfot (överpronation = lutar inåt). Det gjorde att senorna under fotvalvet fram till hälen blev inflammerade i fästet framtill på hälen.

När jag fick mina inlägg, som kostade 1800 kronor, kändes det som jag hade två tennisbollar under fötterna, så mycket uppbyggnad behövde jag i skorna. Under hälarna var det också ett mjukare material i inläggen för att avlasta ytterligare. Jag använde inläggen i mina vardagsskor, de skor jag har på jobbet hela dagarna.

I löparskorna har jag inlägg som jag köpt på Intersport för 600 kronor. De är värmda i en apparat och formade efter mina fötter innan de stelnar. De funkar bra i löparskorna, och man skulle också kunna ha dem i andra skor eftersom de är tunna, till skillnad från de andra inläggen som man inte kan ha i vilka skor som helst. Man måste kunna lyfta ur befintlig innersula och lägga dit inläggen istället. Jag har haft dem i tre olika walkingskor av märket Soc och Reebook det senaste året – så man behöver inga specialskor.

Under hela tiden fortsatte jag att gå och springa, men jag tog det lite lugnare några dagar om det gjorde extra ont. Jag lärde mig till slut att leva med smärtan till och från. En dag var smärtan helt borta, och det tog kanske 2-3 månader. Jag märkte knappt när det försvann eftersom jag hade slutat tänka på smärtan. Jag var bara så glad att jag kunde fortsätta med min löpträning i princip hela tiden, men att inflammationen ändå läkte.

En löparkompis till mig, som för övrigt är brevbärare och promenerar mycket i jobbet, fick samma problem med hälsporre. Han skulle springa Göteborgsvarvet i våras och var förtvivlad. Jag tipsade honom om fotkliniken i Växjö, som jag tyvärr inte minns namnet på. Han ringde och beställde tid och fick komma dit några få dagar senare. Han fick sina inlägg på en måndag och redan på onsdagen kunde han promenera i jobbet utan att ha ont. Han väntade ett tag med att springa långt – han valde att enbart jogga 5-6 km 2-3 gg/v under några månader.

Det blev inget Göteborgsvarv för honom i våras men i slutet av september springer han Lidingöloppet (30 km) och har kunnat träna hela sommaren inför detta. Han har inte ont alls längre. Så man behöver inte vänta i flera år för att få hjälp. Väljer man en privat ortopedteknisk klinik och är beredd att pynta 1800 kronor för inlägg så kan man läka ut hälsporren snabbt.

Fötterna ska vi ha länge – och det är ju trist att sluta löpträna när man väl kommit igång – så för mig har det varit värt varenda krona. Men mina fötter kommer alltid att vara problematiska för mig, så hälkuddar och silikoninlägg och sparsam användning av klackskor får jag lära mig att leva med.

Fotgympa är också bra i förebyggande syfte. Jag gör tåhävningar och knipövningar dagligen med tårna. Man kan lägga en handduk under fötterna och med hjälp av tårna knipa den bakåt lite i taget. Det är även en bra övning mot hallux vallux, knölar på sidan av stortårna.

Läs mer om hälsporre och behandling: http://www.hälsporre.com/

Kommentarer till: "Problemfötter och hälsporre" (2)

  1. Jag har själv haft det men blev av med det snabbt (drygt 8 månader) tack vare kvalitetsskor (inte nödvändigtvis platta, tråkiga). Det kom när jag hade köpt mig ett par billiga kängor förra hösten med hård sula utan stöd. Det enda som var bra med dom var att de var jäkligt snygga. 🙂
    Jag förespråkar bättre skor till världen! hahaha
    Tips! Gå in skorna genom att gå korta perioder för att sedan förlänga dom, tillslut kan du sprina i dom 😉

  2. Ah, här sag det ocksa annorlunda ut, men fint 🙂 Inte bara jag som gjort en liten förändring i bloggen alltsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: